Tingeling goes Russia

”Det är humor, det är humor, det är humor” som Percy Nilegård brukade säga. Ett ofarligt ”Tingeling” har fått den ryska ambassaden att gå i taket, presschefen Anatoly Kargapolov anser att Grotesco-gänget snarare hör hemma på ett mentalsjukhus än på Globens scen.
Den här historien mer än något annat visar väl på det avgrundsdjup som skiljer kulturer mellan när det gäller vad som är roligt? Det finns liksom ingen som helst förståelse för den motsatta ståndpunkten: Vi kan inte förstå att ryssarna inte kan ta ett skämt, och ryssarna förstår inte ens att det är skämt (det gäller förstås inte alla ryssar, men en svensk ambassadör i samma situation hade ALDRIG reagerat på detta sätt).
Den som påstår att humor är universell kan ju försöka åka till Japan eller Kongo och dra lite crazy-vitsar (den enda responsen du kommer få är att du VERKLIGEN kommer ses som "crazy").
Ambassadpersonal har ju sällan humor, och när det dessutom förekommer språklig förbistring så kan det bli lika kul som i detta gamla inslag från "Ursäkta röran":



Nu har även Georgiens ambassadör, Amiran Kavadze lagt sig i debatten och skrivit ett illa genomtänkt propagandistiskt inlägg på Newsmill: http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/17/olycklig-eftergift-till-rysk-politisering-av-melodifestivalen
Georgiens bidrag "We Don't Wanna Put In" har ju blivit stoppat från tävlingen eftersom att det är mot reglerna att framföra politiska budskap i Eurovisionen.
Amiran tycks inte förstå skillnaden mellan pausunderhållning och ett tävlingsbidrag. Han säger också att texten till "We Don't Wanna Put In” inte refererar till någon. Amiran kanske behöver slipa glasen i linserna lite för man behöver inte vara ett geni för att slå ihop två ord till ett.
Ytterligare en kulturell skillnad alltså: i Sverige tycker vi inte om politisk statspropaganda, i Georgien är det så naturligt att man misstar det för humor.


http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2612529.svd