Jag blev kallad för rättshaverist i dag. Måste säga att jag känner mig ganska bekväm med det epitetet. Speciellt då en dag som denna då politikerna går man ur huse för att gå på Kungligt bröllop.
Den enda politikern som hade vett att stanna hemma var Ohly, men han lät å andra sidan sin frånvaro bli till sketcher från SVT: s bröllopssändningar…
Det är väääldigt mycket bröd och skådespel just nu. I dagarna presenterade partiledarna även sina spellistor på Spotify(!).
Maud Olofsson lyssnar visst på Frida Hyvönen och Mando diao…
Det är nästan så att man skulle kunna missta henne för en hipster på Söder.
Dom andra politikernas listor fortsätter i samma stil. Det är idel frän, ny indie, gärna svenskt naturligtvis. Man märker att PR-människorna jobbat på högvarv.
Den enda politiker som hade vett att avstå från att presentera någon lista var Reinfeldt, men han har å andra sidan Da Buzz som favoritband, så han kommer heller inte undan skammen.
Är det konstigt att man blir rättshaverist i ett samhälle som fullständigt havererat:
Ett samhälle där politiker ser det till sin uppgift att mingla med kungligheter framför att göra något åt dom förorter som faktiskt brinner i detta nu?
Så, ja, jag är rättshaverist. Till och med stolt sådan.
Saturday, June 19, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Du har helt rätt.
ReplyDeleteÄr man rättshaverist för att man tycker att våra politiker kanske agerar dumt? Nä..men däremot tycker jag snarare att Ohly är en haverist som inte deltog i bröllopet.
ReplyDeleteFör vi ska vara tacksamma för den fantastiska statschef vi har och hans familj. De gör i det (oftast) tysta väldigt mycketbåde för Sverige och utomlands.
Jag missade inte en minut av det hela kan jag ju tillägga :)
Det är bra att du håller fortet Camilla!
ReplyDeleteJag stör mig inte på Kungahuset, jag tycker ärligt talat att det är en ickefråga. Det är till och med möjligt att det går ihop ekonomiskt genom Kungafamiljens status som "reklampelare" för Sverige.
Jag tror egentligen inte det, men en uträkning skulle vara så svår att genomföra med tanke på alla ekvationer om förändrade köpmönster, i vilken utsträckning det kommer påverka turistflödet i framtiden etc att det är svårt att säga varken bu eller bä på det området.
Man skulle helt säkert kunna fastställa både det ena eller andra rent bergfast.
När det gäller frågan att det är fel att makt ärvs så frågar jag mig själv lite smått i vilken utsträckning det verkligen är makt som Victoria har på sina axlar och inte ett ok?
Jag skulle själv inte velat ha den rollen, inte för allt apanage i hela världen.
När det gäller politikers deltagande så är det väl okej OM ens parti har som avsikt att bevara Kungahuset i frmatiden. För Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är detta något som dom är emot, och då borde dom också stanna hemma.
Dom andra politikerna borde inte gå av den simpla anledningen att dom har ett jobb att sköta (som dom inte sköter). Festa kan dom göra den dagen vi är tillbaka i topp på välfärdslistan.
Själv missade jag heller inte många minuter av bröllopet, detta trots att jag gärna hade avstått. Men du vet, det fanns andras intressen att ta hänsyn till. Och lite så känner jag om kungahuset: om det nu finns folk som gläds av den traditionen varför då inte låta dom ha det nöjet?
Appanaget (minus det som Kungahuset ger i Godwill) kan ju inte på långa vägar mäta sig kostnadsmässigt med Mångkulturen där man bränner ofantligt många miljarder på att skapa badwill och ghetton.
En annan sak som slog mig med firandet var hur rasrent det var både på festen/i kyrkan, men även ute på gator och torg.
Dagen efter sa dom på lokalnyheterna att festandet hade gått lugnt till.
Förstå, en halv miljon människor ute på gatorna och inte en enda gängvåldtäkt att rapportera om... Är det inte fantastiskt.
Ett litet förtydligande när det gäller mitt användande av ordet "rasrent" då jag i efterhand kom på att det kanske inte ser så bra ut i text: ordet ska alltså uttalas med sylvass ironi i rösten.
ReplyDeleteFör mig är det den värsta formen av hyckleri när folk säger sig vara multikultiförespråkare och samtidigt enbart rör sig i helsvenska miljöer.
För det är ju så, i dessa "rasrena" miljöer bor det en enorm PK-ism, man känner väl att man har råd med det då man inte berörs av problemen. Och så kan man bjuda in lite token invandrare som Kayo, Timbuktu och han killen från Postkodslotteriet och känna sig sååå god.
Ska jag vara ärlig så äcklas jag av att befinna mig i rasrena miljöer, för det påminner mig om hur segregerat samhället verkligen är.
Jag trivs mycket bättre blandade miljöer, där folk enas i någonting. Som arbetsplatser, eller när Sveriges fotbollsmatcher visas på storbildskärm i stan.
Men blir det så rasrent som på Vickan och Boxer-Roberts bröllop då blir jag lika obekväm som om jag hade befunnit mig på Somalisk afton i Rinkeby.