De La Soul firar 20 år!

Jag brukar alltid säga att Three feet high and rising var den första skivan som jag köpte. Det låter bäst så, lite kreddigt. Sanningen är nog att jag köpte en skiva med Trazan och Banarne några år innan dess (skämskudde), men De la Soul var i alla fall det första bandet som jag verkligen hajade till på.

Jag spelade den där skivan tills det blev djupa spår i vinylen. Kärleksbudskapet, glädjen, det egensinniga: det lyste igenom även om engelskan var svår för en tolvåring svensk.

Tillsammans med artister som Tribe called Quest, Monie Love, Common, Mos def, Jungle Brothers och Queen Latifa tillhör(de) De La Soul hiphopkollektivet ”Native tounge”. Idén bakom kollektivet var att föra fram ett positivt budskap. Att visa stolthet över sitt afrikanska ursprung. Att vara förebilder för ungdomen. Att föra fram ett antivåldsbudskap med hjälp av kärlek. Det var en absolut motsats till dåtidens gangsterrappare.

Enligt mig blir det inte bättre än så här. Det finns mycket av den hårdare hiphopen som jag gillar, men när jag tänker tillbaka på dom där åren så är det inte bara nostalgi som får mig att tycka att det var bättre då. Budskapet var vackert. Pretentiöst naivt kanske, men vackert.



http://www.dn.se/kultur-noje/musik/de-la-soul-firar-20-ar-1.1011363