Melodifestivalen 2009 Delfävling 1

Då var den första deltävlingen i årets Melodifestival över. En del överraskande resultat måste jag säga. Shirleys sistaplats kändes både underlig och felaktig. Tog tittarna hennes finalplats för given och lät bli att rösta på henne därför?

Petra skötte sitt jobb mycket bra. Många av hennes vitsar var över publikens huvuden och möttes med en absolut tystnad: det är ett gott betyg tycker jag.
Det nya röstningssystemet var uselt. Jag bemödade mig inte ens med att försöka förstå vad den internationella juryn hade för uppdrag. Vi vet väl själva vad som är bra, det behöver vi inte en fransman för att lista ut.


Här är min recension av var och en av artisterna.

Nina Söderquist ++
Bonnig hårdrocksbrud. Sådana här brudar finns det gott om på Sweden Rock. Det är inte min starkaste likör men det är kul att hon kör.

Jonathan Fagerlund +
Det här var så tråkigt att klockorna stannade. Hur har man mage att vara så trölig?

Shirley Clamp ++++
Vilken besvikelse! Det var förvisso några sura toner här och där (vilket var väldigt förvånande med tanke på att Shirley brukar vara säkerheten själv) men jag hade verkligen sett fram emot att få höra Shirley framträda i Globen. Jag tror att det hade kunnat bli en femma om hon hade fått chansen.

Scotts +++
80-talsvibbar här. Sångaren stoltserar med blonderad kalufs och sängkammarblick. Det lär ha varit gott om fuktiga trosor ute i publiken.

Emilia +++
Låten vann på en andra genomlyssning. Jag är säker på att den kan växa till en stark fyra i finalen.

Alcazar +++
Alkisarna körde som vanligt med säkra disco-kort. "Proffsighet" är väl det första ordet som slår än när man tänker på Alcazar.

Caroline af Ugglas ++
Det är en tunn linje mellan "äkta" och fjanterier. Anledningen till att Caroline så lätt går över den gränser är för att hon i grunden utger sig för att vara något annat (mer alternativ, mer äkta) än dom andra deltagarna.
Sanningen är att det skumma svengelska uttalet, och texten som INTE har något med hennes egna liv att göra, får henne att framstå som en posör. Ändock, Carolines låt liknar väl mest det som jag själv lyssnar på till vardags.

Marie Serneholt +
Jag kommer att tänka på beefen mellan Marie och Sara Lumholdt. Sara hade för ett tag sedan sagt att det var tur för Marie att reglerna gällande förinspelade bakgrundssång hade ändrats till i år. Jag kan bara hålla med Sara där. I refrängerna dränktes Maries ylanden med den förinspelade slingan.
Det har ju också spekulerats huruvida Marie sjöng en enda ton i solodebuten ”Enjoy the ride” från 2006. Dom spekulationerna kan nog komma att blossa upp igen.


Bäst i kväll var annars Freddie Wadling och Sebastian Öberg. Det är taskigt av arrangörerna att slänga in två fullblodsproffs utan tävlan på det sättet, det får ju dom andra deltagarna att framstå som värdelösa amatörer.


http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2009/article4354972.ab