P3 Guld

Ursprungligen publicerad 17/1

Jag har brottats en del med vad denna blogg ska handla om. Jag har nu bestämt mig att jag kommer avhandla allt och ingenting. Det skulle bli väldigt icke komplext om jag bara skrev om saker som stör mig, om saker som kan anses som o-pk. Det skulle inte ge er en sann bild av mig. Jag skulle riskera att framstå som en hatisk människa utan gråzoner. Så är det alls inte, alltså kommer även världsliga ting som TV-program och kultur att avhandlas.

Ikväll var det då P3 Guldgalan. Ingen vidare gala om jag ska vara ärlig. Till viss del handlar det om min egen okunskap, jag har helt enkelt inte hört så mycket från dom nominerade. Danskategorin är ett djupt svart hål och pop-kategorin känns lite väl obskyr för att kunna benämnas som "populär".
På något sätt så är det som om det ligger en slick innerstadsmentalitet över den ankdamm som vi kallar den svenska popscenen. Idag ska det vara strikta nazistiska sidbenor och stiltrendiga 60-talsbrillor på artister som med självklarhet kan nämna namnet på sina favoritbloggare, modeskapare och fik på söder. På Onsdagar vänder Krunegård vax på någon hipp klubb, på Torsdagar recenserar han Café latte-sorter i Nöjesguiden.
Mitt punkhjärta blöder!
Kul då att få se något innerligt som Hello Saferide och Detektivbyråns gråtfärdiga version av "Anna". Det hade varit kul att höra hela låten dock.
Afasi har jag gillat sedan han var typ fjorton år och rappade tillsammans med Westra Aaros och Organism 12. Många år har gått sedan dess, och likt bob hund skulle Afasi kunna sjunga: "Min lön kommer fem år försent".
Att Tråk-Håkan, som gjort samma låt i i fem-sex år nu tar hem dom stora priserna på galan är varken roligt eller rättvist. Live-kategorin borde ha vunnits av Robyn, men hon var ju inte ens nominerad (jag vet inte om P3 anser att en artist måste ha turnerat i Sverige mycket under året för att kunna nomineras till Guldmicken?) tråkigt var det i alla fall.
När det gäller årets artist så hoppades jag på Anna Ternheim eller Hello Saferide. Det har ju i sanning varit kvinnornas år på pop-himmelen.
Tidigare år har det varit så tunnsått med bra kvinnliga artister att man i vissa galor har fått slänga in wild-card från Schlagerns värld för att täcka upp.
I år fanns ingen könsuppdelning mellan priserna, men om det hade funnits så hade det med tydlighet framgått att männen just nu är hopplöst efter. Visst, Kleerup och Krunegård är bra, men kvinnorna är bättre. Nästa år hoppas, tror och vet jag att Mapei kommer vinna allt.
Kom ihåg var ni läste det först, och glöm inte att lägga ett bokmärke på den här sidan.