Melodifestivalen 2009, deltävling 2

Bättre sent än aldrig, här kommer betygsättningen för gårdagens bidrag i Melodifestivalen.

H.E.A.T +
Snoppbyx-poseringar och stora frillor, jag vet att sånt här är poppis men vad faan. Hårdrock går ju hem hos barn, åldringar och infantiler, men det är bara för bedrövligt.

Måns Zelmerlöw +++
En knapp trea. Jag är kanske lite snål men det här är väl ingen ny Cara mia? Proffsigt vilket som.

Amy Diamond ++
I Amys flickrum finns ett guldhjärta där Amy skrivit ”Femton 4-ever!”. Jag vet inte om hon druckit någon magisk dryck för att stanna i utvecklingen, men det här är Amy idag och för evigt. Sött.

Lili & Susie ++
Den här typen av återföreningslåtar finns det gott av i musikhistorien: låtar som inte alls lever upp till original-hitsen. Nåväl, vi kan ju låtsas att det är bra.

Cookies n Beans +
Oinnerligt är det första ordet som slår mig när jag hör detta. När man sjunger med smärta i rösten så måste det vara äkta, inte ett inövat manér där man försöker efterlikna någon idol. Jag tror på Dolly Parton, jag tror INTE på Cookies n Beans.

Markoolio +++++
Jag skrattade så jag grät när skridskoåkaren kom upp ur pianot. Det var vackert,.fint och fruktansvärt subtilt.

Jennifer Brown ++
Det här var så softat, retro och stilmedvetet att det blev tråkigt. Visst fanns det vissa ögonblick då man kunde ana något stort, men nä, JB lyckas inte nå fram på samma sätt som exempelvis Emilia.

Lasse Lindh ++
Jag gillar Lasse. Denna gång precis som i förra årets tävling så blir det dock fel. Text och musik känns klyschigt Håkan Hellström-aktig. Lasse har ju skrivit en av dom bästa låtarna som finns på svenska ”Du skär”, men det här skär ingenting alls.




http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article4416011.ab