Friday, February 27, 2009

Debatt i SVT 26/2 2009

Min första tanke om whistle blowern Peter Magnusson var till en början positiv. Jag anser inte att man kan ha en fungerande arbetsplats om folk häver ur sig rasistiska kommentarer titt som tätt. Vad man har för åsikter privat är inget som jag lägger mig i, men på arbetstid så ska man varken sjunga sånger om talibaner eller berätta för folk att dom kan hitta sin frälsning hos gud. Det är till och med så att jag stör mig på dom godhjärtade tanter som på fikarasterna berättar om det fina arbete som Världsnaturfonden gör för att rädda gulliga pandor. -LEAVE ME ALONE!
I fallet med Södertälje Sjukhus intensivvårdsavdelning där Peter Magnusson arbetar så verkar det dessutom som om jargongen har resulterar i att invandrare i vissa fall har fått sämre vård, och det är helt oacceptabelt.

Men nu har faktiskt Peter gått för långt! Peter har alltså spelat in interna möten som han blivit kallade till av sin överordnade utan att banden har kunnat visa på något extraordinärt över huvud taget. Ändå valde han återigen att gå till Janne Josefsson.
På dom 2,5 timmar långa inspelningarna (eller hur många timmar han nu spelat in?) så har han fått fram noll och ingenting av värde.
Det man hör på banden är bland annat att Peters närmsta chef säger att hon har en förtroende kris. Det är väl ett understatement om något: Peter har ju indirekt kallat henne för rasist inför hela svenska folket. Dessutom stärks väl inte förtroendet sådär jättemycket genom att Peter spelar in hennes uttalanden med dold mikrofon…
Debatten i SVT var mycket underlig. Alla personer i studion satt och höll med varandra. Man var rörande överens om att det var fruktansvärt det som cheferna hade gjort.
Avsaknaden av ”debatt” gjorde dock att programmet inte riktigt levde upp till sitt namn…

Själv har jag svårt att förstå vad som upprör så mycket? Att Peter kallades till interna möten där han fick sitta som anklagad med fyra chefer på andra sidan borden var naturligtvis ingen kul upplevelsen för honom, det förstår jag.
Och troligtvis har det med att jag själv enbart har arbetat inom den privata sektorn att göra, men jag har väldigt svårt att förstå allt det där snacket om att chefer som agerar på detta sätt ska kunna få fängelsestraff i ett år.
Jag är ledsen, men jag tycker inte alls att det är konstigt att någon som gått till Janne Josefsson grillas av sina chefer. Att gå till Josefsson bådar ju inte direkt för en saklig och korrekt granskning. Sanningen är den att Peter hade haft mycket större trovärdighet om han berättat sin historia själv i ett nyhetsreportage.
Att han två gånger om vänder sig till slaskjournalisten Josefsson stjälper Peters historia mer än det hjälper. Dessutom tycker jag att det är bra att Peter kallas till möten hos sina chefer. Det är väl bra att saken diskuteras? För ni tror väl inte det, att mötena har varit timtal av utskällningar av Peter?
Om så hade varit fallet så kan jag lova er att banden hade bjudit på bra mycket mer smaskiga citat och gormningar än dom ni fått höra nu.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2529509.svd

2 comments:

  1. I en demokrati så finns det vissa spelregler som gäller för offentligt anställda vilket inte är fallet för den privata sektorn där det vanliga skulle ha varit "kicken" på grått papper. Tack och lov så finns det en offentlighetsprincip inom stat, kommun o landsting som inte bara uppmanar till offentligt framställda klagomål utan man är grundlagsmässigt skyddad från att behöva genomgå förhör liknande de som utfördes på guantanamobasen när man rapporterar om oegentligheter.

    ReplyDelete
  2. Jo, jag förstår spelreglerna. Jag tycker att det är bra att man får säga sin mening utan att sparkas. Men han har ju inte sparkats heller, han har kallats till möten för att diskutera igenom det som har hänt. Liknelsen med Guantanamo var liiite överdriven...

    ReplyDelete