Jag är medelklass. Jag kan inte fly från min egen spegelbild. Det spelar ingen roll hur lite jag tjänar eller hur mycket förortsbo jag än är: jag är och förblir medelklass.
Intellektuell medelklass.
Ett av dom stora kännetecknen för medelklassen är att det främmande inte skrämmer. Därför var steget gigantiskt när det gällde min egen inställning till invandringen och dess konsekvenser. Att tillskriva sig själv epitetet ”Realist” är nämligen det mest extrema ställningstagande som man kan ta om man kommer från en tolerant medelklassfamilj.
Min tolerans är fortfarande oerhörd. Konst kan aldrig bli tillräckligt provocerande i mina ögon. Skämt aldrig för råa. Punk aldrig för hård.
Jag håller med Karin Magnusson när hon skriver att det är underklassen som provoceras av Anna Odells verk OKÄND KVINNA 2009-349701. Och ärligt talat, även fast jag själv inte provoceras så är det ingenting som säger att jag skulle ha rätt i sakfrågan. Känslan av provokation måste vara upp till var och en att avgöra.
Som en liten bonus kommer här den myckna bra videon ”Being alive by playing dead” av GuiltyGuilty –Ett projekt som i likhet med Annas inte kan härstamma från en annan klass än medelklassen.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article5171775.ab
Monday, May 18, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment